Björn Hedensjö på Same same but different skriver mycket lovvärt om journalisternas stolthet och förändrade arbetsvillkor.

Själv är jag beredd att skriva under på samtliga uppställda kriterier. Men sanningen att säga är det nog inte den påstådda krisen för journalistiken som gör att många journalister byter bransch. Snarare krisen för journalisten och de otrygga arbetsvillkor man lever under.  Det håller att vara inhoppande vikarie i några år, men inte i längden. Tror jag.

PR-byrån JKL är verkligen i rekryteringssvängen. Först Smedsaas och nu förre landshövdingen och moderaten Anders Björck. SR Uppland rapporterar här.

Den förre försvarsministern Anders Björck ska jobba som industrikonsult. Sedan tidigare finns ju allas vår Göran Persson i JKL-gänget … Det blir nog intressanta möten hos JKL den närmaste tiden!

World Public Relations Forum går av stapeln i Stockholm 14-15 juni nästa sommar. Det är första gången konferensen anordnas i Sverige och ansvaret för arrangemanget har landat på Sveriges Informationsförening, via den internationella sammanslutningen Global Alliance. Schemat är fullspäckat och fyllt till bredden av välkända talare och föredragshållare från den yppersta världseliten i kommunikationsbranschen. Bland annat PR-gurun Brian Solis kommer att medverka!

Och så till det roliga: själv kommer jag att hjälpa Informationsföreningen med marknadsföringen av eventet! Jag träffade Jeanette Agnerud från föreningen över ett möte, för att diskutera upplägget och hon välkomnade allt engagemang. Så nu ska jag samla ihop ett gäng drivna IHR:are för att se hur vi ska kunna få till ett bra spinn till våren!

Läs mer om WPRF här och på PR of Sweden. Och så har omåttligt produktiva Jerry Silfwer dragit upp en wiki.

Så vreds klockan tillbaks en timme i natt. Samtidigt är det full fart framåt.

Nu är båda tentorna i kommunikationsteori och konsumentbeteende avklarade och på torsdag ska vi presentera vårt projektarbete. En pitch kring en integrerad reklam- och PR-kampanj som vi jobbat extremt intensivt med de senaste dagarna. Hela helgen ägnades åt att sätta det sista. Och nu börjat bitarna falla på plats. Kul!

Dessutom har jag fått vissa propåer om ett möjligt jobb! Mer än så säger jag inte i dagsläget och vi får se om det finns mer att återkomma till kring detta inom en snar framtid … Men spännande är det.

Hursomhelst verkar den här hösten bli precis så inspirerande som jag hoppades.

Det har varit tyst här på bloggen i några dagar nu. Anledningen är enkel – det är mycket nu.

I torsdags skrev jag min första tenta på IHR. Konsumentbeteende var ämnet som avhandlades och tentan gick … bra. Vi har inte fått resultaten ännu, men det kändes som att jag hade koll på det som krävdes och lite mer därtill. Vi får väl se.

Hursomhelst så har tempot skruvats upp ytterligare. Nu är vi i sluttampen med våra integrerade PR-och reklamkampanjer. Presentationerna ska hållas om en vecka och ännu återstår en hel del att göra. Dessutom har vi hemtentamen i kommunikationsteori om ett par dagar. På 36 timmar ska vi producera en rapport om ett ämne/en frågeställning som ännu inte avslöjats.

Och efter allt detta då? Ja, då börjar allt om igen. Men då handlar det om ekonomi, marknadsföring och reklamstrategier.
 Spännande.

PR-konsulten Jerry Silfwer visar hur slipstenen ska dras! Handfasta, konkreta tips för ett integrerat synsätt på webben som kommunikationsgrund. Som svar på detta. Alltid uppfriskande med personer vars resonemang sträcker sig utöver det sedvanliga kanaltänket. 

Närvaro var ordet.

Så är det då dags för första tentan på IHR. På torsdag ska vi visa prov på våra kunskaper i konsumentbeteende. För en journalisträv är det mycket nya begrepp och teorier att hålla reda på. Fishbeins multiattributsmodell, psykografiska profiler, demografiska variabler, Rossiter-Percy-grid, kognitiv dissonans, semantiska differentialer och Likertskalor mm är termer som man inte direkt stöter på bakom mikrofonen eller i rutan …

Men det känns ändå bra såhär ett par dagar innan tentan.
Tror jag har koll på det viktigaste.

Och att jag faktiskt lärt mig en hel del.

Webbentreprenören Thord Daniel Hedengren skriver om bloggnätverken som en outnyttjad resurs, särskilt inom lokaljournalistiken. Matnyttigt och konkret. Postningen hittar du här.

http://www.resume.se/nyheter/2009/10/05/jkl-varvar-smedsaas/index.xml

Sitter på Sveriges radios finska redaktion och försöker knåpa ihop en sändning.  Igår var jag i TV-huset för ABC:s räkning och pusslade ihop ett inslag om den krånglande informationsapparaten kring svininfluensan. Två arbetsmiljöer med liknande uppdrag bara ett stenkast från varandra. Och  samtidigt så långt från det jag har i siktet med studierna på IHR just nu.

Journalistik på ena sidan. Strategisk kommunikation och PR på den andra.

Just nu känns det som ett privilegium att få balansera nånstans där mittemellan. Men i längden är det naturligtvis inte hållbart. Som fotografen jag jobbade med igår uttryckte det – ”du är inte rädd för att du är bränd vad gäller journalistiken när du väl tagit klivet över till andra sidan”?

Ja, vad svarar man på det? Jag tror inte det, sade jag. Det beror naturligtvis helt på vad jag så småningom jobbar med. Men helt klart är ju att rollerna inte går att kombinera samtidigt, det förstår ju vem som helst. Även om jag känner till personer som gör det, lite i det ”fördolda”. Och det har blivit allt vanligare. Dagens vikariesituation och det faktum att företagen i allt högre grad hyr personal från diverse bemanningsföretag, gör ju att samma personer oftast har flera arbetsgivare och arbetsroller som de växlar emellan. Från vecka till vecka, dag till dag. Jag känner flera journalister som periodvis också frilansar som informatörer och kommunikationskonsulter för att få ihop brödfödan. Nu behöver ju detta inte vara ett problem i sig, bara man klar av att hålla isär rollerna och är väldigt tydlig och öppen med det mot sina respektive arbetsgivare.

Men hur är det? När en journalist väl tagit klivet över till kommunikationssidan och landat ett jobb som, säg PR-konsult – är denne då för all framtid ”körd” som journalist?

Den som lever får se. Och att leva innebär att våga testa nya saker.
So here we go …